Med de freudianska temana träder vi in i de psykiska territorier som Freud formaliserade och fördjupade i de första och andra temana, territorier som definieras som topos dvs. platser där relationer äger rum mellan motsatta aspekter som medvetande och det omedvetna, mellan impulser som följer lustprincipen och förträngningen av denna.

freuds isberg

Freudianska ämnen hänvisa till psykiska platser av Freud teoretiserade i Drömtydning som en del av hans psykoanalytiska erfarenhet och kan betraktas som grunden för begreppet psykisk multiplicitet.

De freudianska temana antyder ett slags psykisk uppdelning, dvs. skillnader i uttrycket för individens inre verklighet, en verklighet som återspeglas i drömmar och därmed introducerades av Freud:

"Den store Fechner, i sin 'Psychophysics', anger, efter några överväganden om drömmen, sin hypotes att drömscenen är annorlunda än den i det vaksamma föreställningslivet. Ingen annan hypotes, enligt honom, tillåter oss att förstå drömmens speciella egenskaper. Den idé som därmed erbjuds oss är den om en psykisk lokalitet ." (The Interpretation of Dreams p. 466)

Termen Topica är ett uttryck som används inom filosofin och betyder att man argumenterar för olika ståndpunkter eller teser som ska bevisas; det härstammar från den latinska termen ' topos". dvs. en plats, ett utrymme, något avgränsat, precis som de psykiska områden som Freud teoretiserade med det första och det andra temat är avgränsade.

Den första aktuella

Den första freudianska topiken presenteras av Freud i The Interpretation of Dreams, även om den utvecklas från tidigare begrepp som beskrivs i " Modell av en psykologi "1895 och i brev från Fliess (1 januari 1896 och 6 december 1896)

Det är så Freud presenterar begreppet " psykisk lokalitet ":

"Låt oss därför föreställa oss den psykiska apparaten som ett sammansatt instrument, vars beståndsdelar vi kommer att ge namn av instanser eller, för större tydlighet, system.

Vi kommer senare att föreställa oss att dessa system har en konstant rumslig orientering med varandra ungefär som olika linssystem i ett teleskop, dvs. det ena efter det andra." (The Interpretation of Dreams s. 466)

Med den första aktuella Freud identifierar variationen av psykiska processer i en riktning från inte tillgängliga till tillgängliga för medvetandet, processer som är: Omedvetna Förmedvetna Medvetna.

Freudianska teman Det omedvetna

Det omedvetna i den första freudianska topiken är ett system där drifter och instinkter verkar som inte förstås av medvetandet och som nekas tillgång till det medvetna systemet.

Drifter och instinkter som förblir aktiva och söker tillträde till medvetandet och som hindras av borttagande aspekter, dvs. motkrafter från censur. Omedvetna innehåll kan således endast uttrycka sig i drömmar eller genom fysiska symtom och förfall.

Freud skriver om ämnet:

"Kärnan i det omedvetna utgörs av driftrepresentationer som strävar efter att fullgöra sina investeringar, alltså av begärsdrifter...I detta system finns det ingen negation, inget tvivel och inga olika nivåer av säkerhet.

Allt detta introduceras först genom censurens arbete. .... Omedvetna processer blir tillgängliga för vår kunskap först under drömmens och neurosens villkor...I sig själva är omedvetna processer okända" (Metapsykologi s. 70-71)

Det är möjligt att jämföra karaktärerna hos den första topikens undermedvetna med den andra topikens Es.

Freudianska ämnen Det förmedvetna

Med förmedvetande avses ett tillstånd som är omedvetet, men som lätt kan återkallas av medvetandet.

Det förmedvetna skiljs från det omedvetna genom en censur som försöker förhindra att omedvetet innehåll kommer in i det förmedvetna och skiljs från det medvetna genom en annan typ av selektiv censur, vars uppgift är att endast ta fram innehåll som inte är störande för medvetandet. Till det förmedvetna hör de infantila och icke aktualiserade minnen som kan dyka upp.

Detta är Freuds definition:

"Vi definierar Preconscious som det sista av de system som sätts in i den motoriska extremiteten för att indikera att de processer av upphetsning som äger rum där kan nå medvetandet utan andra hinder om vissa villkor uppfylls, såsom en viss intensitetsnivå, en viss fördelning av funktioner som vi definierar som uppmärksamhet och så vidare. Det är samtidigt detsystem som har nycklarna till frivillig rörlighet." (The Interpretation of Dreams p. 470)

Det förmedvetna är inte bara kopplat till minnen utan också till automatiska funktioner som integreras som kunskap och förblir tillgängliga, men omedvetna. Till exempel är de rörelser som krävs för att cykla, köra bil eller åka skidor kopplade till det förmedvetna. Rörelser som utförs utan att tänka, eftersom de har lärt sig och finns kvar i ett slags inre minneså nedsänkt som det förmedvetna är.

Freudianska teman Medvetandet

Det medvetna, som termen själv anger, är relaterat till medvetenheten om verkligheten. Det är en funktion som varje människa har tillgång till enbart genom att vara kännande och ha ett självmedvetande. Freud relaterar det till den kritiska instansen:

"Den kritiska instansen är närmare relaterad till medvetandet än den kritiserade instansen...Den står som en skärm mellan den och medvetandet. Vi har också funnit visst stöd för att identifiera den kritiska instansen med den princip som styr vårt vaksamma liv och bestämmer våra medvetna frivilliga handlingar." (The Interpretation of Dreams s. 470)

Den andra aktuella

Den andra freudianska topiken består av den psykiska uppdelningen i ego, superego och id och formaliserades 1923 efter publiceringen av avhandlingen " Jaget och id:t "Den följer den tidigare uppfattningen om de tre psykiska nivåerna medvetet, omedvetet och förmedvetet, från vilken den skiljer sig genom att de psykiska lokalerna i den första topiken får större definition och konsekvens, som om de vore självständiga aspekter inom personligheten.

Freudianska teman Id

I id finns ärftliga faktorer, instinkter, intryck, behov, drifter som ligger till grund för lustprincipen och som får utlopp genom omedelbara associationer till det libidinösa objektet (drömmar, dagsfantasier, reverenser).

Termen Es är hämtad från G. Groddeck och uttrycker den av honom utvecklade idén att:

"Det vi kallar vårt ego beter sig i livet på ett i huvudsak passivt sätt och vi upplevs av okända och okontrollerbara krafter... Människan upplevs av id:t." (The Book of the Id s. 14-15)

I det första freudianska topiksystemet sammanfaller id med det omedvetna, men i den "I och Id " Freud påpekar att många av jagets försvarsmekanismer är omedvetna, varför id:t differentierar sig genom att definiera sig som:

"stor reservoar för libido och, mer allmänt, för drivenergi.....Id är ett kaos ... det är fyllt av energi men har ingen organisation, det uttrycker inte en enhetlig vilja" (The Ego and the Id p. 258).

Omedelbara reaktioner och automatiska reflexer hör till id. Det är en pol av fysisk och psykisk energi som delvis är ärftlig delvis förvärvad och som står i ständig dynamisk spänning (eller konflikt) med jaget och överjaget.

"Vi inser att vi inte har rätt att kalla det omedvetna systemet för det psykiska territorium som är främmande för egot, eftersom karaktären av att vara omedveten inte är exklusiv för det.

Nåväl, vi kommer inte längre att använda termen omedvetet i systematisk mening, utan kommer att ge det som vi hittills har kallat ett bättre namn som inte längre lämpar sig för missförstånd. I enlighet med Nietzsches språkbruk och efter ett förslag från Georg Groddeck, kommer vi hädanefter att kalla det "Es".

Detta opersonliga pronomen (tredje personens pronomen i tyska språket) tycks särskilt lämpat för att uttrycka denna psykiska provins' bråddjupa karaktär, dess främmandeskap för Ego. Super-Ego Ego och Es är således de tre områden, territorier, provinser, i vilka vi delar upp personens psykiska apparat.

ES kan alltså ses som en behållare för instinktiva impulser som drivs av lustprincipen och som till stor del, men inte helt, är omedvetna. Tänk till exempel på hunger- och törstkänslorna som är medvetna, medan sexuella impulser inte alltid är det.

Freudianska teman Överjaget

Överjaget betraktas som en funktion hos jaget som huvudsakligen manifesterar sig i en censurerande och kritisk roll och i en ständig observation av de aspekter av jaget som det skiljer sig från. Det är till stor del omedvetet och upptäcks som en part i den psykiska konflikt som rör ett förbud, misslyckandet att uppfylla ett begär och den samtidiga medvetenheten om detta begär.

Den kan sammanfalla med oneirisk censur och definieras av Freud själv som en "i deale av egot ".

I själva verket innehåller överjaget både en rent censur- och förbudsmässig aspekt och en modell- eller idealaspekt och kan sammanfalla med ett slags moraliskt samvete.

Bildandet av överjaget sker som den sista fasen i det oidipala komplexet när både män och kvinnor, på olika sätt, introjicerar föräldrarnas förbud och skuldprojektioner på sig själva och sublimerar dem till "identifiering med föräldrafigurer.

Detta berikas senare av de sociala och pedagogiska influenserna i ursprungsmiljön, så att superegot blir alltmer strukturerat och:

"... det är inte byggt på föräldrarnas modell, utan på deras överjag, det är fyllt med samma innehåll, det blir traditionens redskap, alla de oförgängliga värdeomdömen som har förts vidare från generation till generation denna väg (Introduction to Psychoanalysis p. 179).

Freudianska teman Jaget

Egot är den struktur i psyket som står i en funktion av relation (och beroende) med id-drifterna, med kraven från överjaget och konfrontationen med verkligheten. Det framträder som en medlande funktion, som " lager " mellan motstridiga aspekter som finns hos individen, i en ständigt närvarande dynamisk spänning mellan det som Freud själv definierade:

"...faran som hotar från den yttre världen, libidon, id:t och överjagets stränghet (The ego and the id s. 517).

Jaget är länken mellan de olika psykiska processer som sker i individen och är underkastat realitetsprincipen genom att hantera lustprincipen, begär och dess inneslutning när inget libidinöst objekt finns tillgängligt att investera dem i.

Vi identifierar egot som en del av den oneiriska censuren i en försvarsfunktion som är relaterad till önskan att sova och behovet av att sova vidare. Den försvarsmekanism som tillskrivs egot utlöses som en följd av vad Freud kallar för " Nödsignal "reaktion på de hotfulla drivkrafterna från id och verklighet :

"Jaget beter sig precis som läkaren i en analytisk behandling, eftersom det med hänsyn till den verkliga världen erbjuder sig till id som ett libidinöst objekt och syftar till att få id:s libido att vända sig mot sig själv. Det är inte bara id:s hjälpare, det är också id:s ödmjuka tjänare som ber sin herre om kärlek (som ovan p. 517-18 )

Vi kan alltså tänka oss egot som en tjänare som förtrycks av två herrar, som ger motstridiga order: å ena sidan överjaget som censurerar, å andra sidan id:t som begär.

Marzia Mazzavillani Copyright © Textåtergivning förbjuden

............................................................................................

Bibliografi:

• S. Freud Tolkning av drömmar Gulliver 1996
• S. Freud Utformning av en psykologi i Verk Bollati Boringhieri Till vol. II
• S. Freud Introduktion till psykoanalys i Verk Bollati Boringhieri Till vol. XI
• S. Freud Metapsykologi i Verk Bollati Boringhieri Till vol. VIII
• S. Freud Ego och Id i Bollati Boringhieri To vol. IX
• G. Groddek Boken om Es Adelphi 1966
• Laplanche och Pontalis Encyklopedi om psykoanalys Laterza 2005
• U. Galiberti Psykologi Garzanti Till 1999

• Om du vill ha min privata rådgivning, vänligen logga in på Dream Directory
• Prenumerera gratis på Guide NEWSLETTER ytterligare 1400 personer har redan gjort det Prenumerera nu

Innan du lämnar oss

Kära läsare, jag har försökt att göra ämnet enkelt och begripligt, och jag hoppas att det har väckt ditt intresse och fått dig att fördjupa dig ytterligare. Tack om du kan återgälda mina ansträngningar med en liten artighet:

DELA ARTIKELN och gilla den